All denna ilska. All denna gråt. All denna ovisshet. Alla dessa frågor utan svar. All energi som slösas bort. Alla timmar som går åt till att undra. All ångest. Är det värt det? Är personen/personerna värd/värda det?

Jag vet inte längre. Ingenting känns värt. Men jag har fastnat. Jag vet inte hur jag skall gå vidare. Släppa. Jävla skit är det. Jävla, jävla skit.

 

Fyfan vad jag saknar ihjäl mig.