Idag skulle jag kika efter en bra glasburk på Hedemyrs att ha havregryn i. Jag håller på att byta ut de gamla burkarna och såklart har Hedemyrs för mycket fint.

Det slutade med en massa annat istället.

 

En burk till kakao, en flaska till soja, en burk till vaniljsocker och en till bakpulver... De skall dessutom stå i köksskåpet. Jag tror jag blivit shoppingberoende. På riktigt alltså. Hjälp.

Det blev också en efterlängtad tratt och min foundation som var slut i rätt nyans sist jag kikade.

Ni får också en bild på mitt nya beroende. Fan ta dig mamma, det är ditt fel!

 

 

 

 

...och ett klick på Tradera blev det.

Ett par leggings (billiga). Dock blev jag lite besviken. De var tunnare än jag trodde, små i storleken och färgade av sig. Men snygga.

 

 

Japp, jag spammar min egen blogg med inlägg. Så blir det när man inte orkar redigera utan tar allt på en gång. Okej, jag har shoppat lite för mycket också..

 

Till de hyllor jag skall köpa måste jag ha bokstöd. Och inte sådana bokstöd som man klämmer fast, det är hyllan för tjock för. Jag gick och grämde mig och funderade på vart jag skulle kunna hitta ett par snygga, passande.

Så gick jag runt på Hedemyrs (ICA) med J och pratade med mamma i mobilen. Så plötsligt var dom mitt framför ögonen på mig, på bokavdelningen. Helt perfekta! När lönen kom haffade jag dom direkt. Två par, alltså fyra stycken.

 

 

 

Jag är ju inne i en inredningsperiod nu och planerar att ändra om en hel del här hemma (köket har ju fått sin omgång men har lite detaljer kvar). Pengar är sparade och undanlagda för ett IKEA-besök, då blir det storshopping vill jag lova. Men även lite utspritt handlande här och där sker. Saker som kanske är billigare eller inte finns på IKEA.

Jag ryser bara av tanken att ha ett "IKEA-hem", men jag hoppas och tror att detaljerna runt om tar bort det värsta. IKEA är ju trots allt billigt. Inte har jag råd med en massa designprylar. Fast okej, det är en lampa som jag verkligen, verkligen vill ha. Den och ingen annan. Den kostar 2000... För en LAMPA. Säkerligen kommer jag ha sönder den direkt ifall jag köper den. Men den står än så länge bara på önskedrömlistan.

 

Jag har dock lite panik då jag egentligen vill ha så lite möbler som möjligt, och så mycket golvyta jag bara kan få. Minimalistiskt skulle man väl kunna säga. Men för att slippa ha datorn i köket måste jag tänja på principerna. Det får helt enkelt bli lite trångt *rys*.

 

Prydnadskuddar är ju ganska fjantigt, eller hur? Men de kan ju verkligen lyfta en soffa. Jag planerar ett inköp av en vit soffa (idiotiskt eller hur? Svart katt och en dam med pojkvän som båda är mästare på att spilla) och sen en hel del andra vita saker. Så färgklickar är nödvändigt. Dessutom hatar jag hårda armstöd, så att ha ett par mindre kuddar i varje ände gör nog en hel del.

Redan för något/några år sedan planerade jag in vad för kuddfodral jag ville ha. Vart jag skulle hitta dom (och till ett rimligt pris) visste jag inte, men det låg så långt in i framtiden så det var inget jag engagerade mig i.

Inte skulle jag ha en soffa heller, utan två schäslonger. Men så bara jag totalvände en dag. Jag möblerade i huvudet (det är IKEA-katalogens fel) och har nu fått fram en fin (och lång) lista på saker.

Så satt jag och kollade runt på H&Ms hemsida och vad hittade jag? De perfekta kuddfodralen! Okej, de var inte svinbilliga, det gjorde lite ont i hjärtat när jag skulle betala, men det fick gå helt enkelt. Billigare blir det nog inte. Inte om jag skall ha det som jag vill ha det (nä inte riktigt, men hade jag fått precis som jag ville skulle det ju gå åt flera månadslöner). Har jag väl fått en bild i huvudet måste det bli så. Eller någorlunda. Jag kan ju kompromissa med mig själv, såklart.

Jag har i alla fall kikat på fodralen många, många gånger. Dessutom hittade jag ett till som var perfekt. Så satt jag och funderade på att klicka hem lite från rean och tänkte att vafan, nu köper jag dom. Nu när jag ändå hade råd och ändå är på gång med att ändra rummet. Vem vill ha det halvfärdigt? Inte otåliga jag.

 

Det är ett par saker till jag vill köpa, som inte är med i den nuvarande listan, men det får fan vänta. Åh mitt hjärta!

Och så är jag rädd. Rädd för att allt vitt skall se sjukt dumt ut. Det är ju svårt att få en exakt föreställning bara i huvudet. När sakerna sen väl kommer på plats kanske det blir helt annorlunda..

 

Här är vad jag klickade hem, plus en bh, men den får ni fan inte se.

Färgåtergivningen är som vanligt inte helt korrekt. Svårt det där.

Men förutom fodralen var de andra sakerna riktigt billiga i alla fall.

De första solglasögonen fnissar jag ihjäl mig åt. De är så sjukt stora! Perfekt när jag vill gömma mig.

Det gröna och orangea på de andra solglasögonen är från mina kokböcker och turkosa vägg som speglar sig. Ingen häftig effekt H&M satt dit alltså.

 

 

 

 

Jag älskar växter. Jag anser inte ett hem komplett utan dom. De är ju i princip "halva inredningen". Problemet då, jag glömmer bort att vattna dom. Det är ju ganska jobbigt. Mamma ger mig en massa som hon sått själv, jag tar död på dom. Om och om igen. Jag blev skitledsen (ja, på riktigt ledsen, fast utan tårar då. Jag höll tillbaka på dramatiken) när min fina fikus dog. Den var ganska stor (i fikusmått, de tar ju lång tid på sig att bli riktigt stora) redan när jag fick den. Och det var ju några år sedan nu. Den har varit på gränsen till att dö flertalet gånger, men mirakulöst (som många av mina andra växter, måste vara något magiskt över mig) återuppstått och blev till och med riktigt buskig och fin.

Så en dag så tittade jag på den. Då var den stendöd. När fan hände det? Jag kan fortfarande inte smälta det. Min fina fikus..

 

Och jag har mentalfnissat (så lat är jag, fnissar inte ens ordentligt, utan kör det i huvudet istället. När jag är ensam då, annars lär väl folk tycka att jag är störd som aldrig är glad) säkert hundra gånger medan jag skrev det där. Fikus.

Parenteser är jag duktig på att få in i var och varannan mening också.

 

Men i alla fall, så fick jag då i år igen tomatplantor av mormor. En har redan dött.. Sen hjälpte mamma mig att plantera dom i hinkar på balkongen. Nu har ytterligare en dött... Jag vill ju ha tomater! Inte bara det, jag känner mig otacksam också, som tar död på allt jag får. Men jag brukar säga det, att det inte är någon idé att ge mig något levande (ja okej, djur har jag inte död på). J gav mig ju en jättefin orkidé förra (eller var det förr förra?) året när jag fyllde år. Den dog väl på en månad.....

 

Mamma har börjat påminna mig nu om att vattna. Det är illa. Smidigt, men illa.

 

Sen så fick jag då för ganska många månader sedan ett par pelargoner av mamma. Stora och ståtliga. Den ena dog, såklart. Men den andra har, hör och häpna, överlevt! Jag har gett mig fan på att den inte skall dö så snart så övervattnar jag den väl så att den dör ändå.

När jag pratade med mamma på telefonen för några veckor sedan, så frågade hon om den inte fått knoppar än.

Näähää du, sa jag. Inte en chans. En stund senare ser jag att jo, det har den ju visst! Och någon vecka senare blommade den så fint så. Och gör fortfarande. Den måste gilla mig.

 

 

Efter att ha sett Viola tipsa om Depends snygga nr 316 var jag ju tvungen att springa till affären och köpa på mig ett eget.

Jag är kär. Dessutom slank ett till lack med. Ni vet, lätt hänt..

Ja, det blir ju mycket Big brother-tittande via Youtube nu när årets BB slutat. Säsongen från 2006 är faktiskt den enda jag har sett, förutom de två nyaste då. Vi hade inte femman hemma hos mamma eller sen i min första lägenhet. Men sen så! Då var jag överlycklig. Men efter det året la de ju ner så tji fick jag. När det startade igen förra året skuttade jag runt (mentalt då, fysiskt är jag för lat för). Tills jag insåg hur kasst det var. Detta året var verkligen inte bättre, men likväl kollade jag, maniskt. Nej, 2006 var tider det! Bilden talar ju för sig själv.

 

 

 

Sådärja, nu såhär nästan exakt en månad senare har jag äntligen orkat fixa klart bilderna! Jag har säkert nämnt det innan, men kanske värt att sägas igen. Jag vet att jag har lagt på för mycket skärpa när jag förminskar bilderna. Allt ligger i ett makro/action och jag har helt ärligt inte orkat ändra det än. Så tills vidare får ni stå ut med bilder som ser overkligt "skarpa" (de är ju kanske inte jätteskarpa i sig, men effekten gör att det kan se overkligt ut) ut. Här har ni mig i alla fall!

För ett tag sedan hade jag tråkigt. Jag skulle egentligen iväg till syrran för att grilla, men vädret blev dåligt. Eftersom jag redan hade börjat sminka mig, så tänkte jag att jag lika gärna kan prova paletten som jag fick i julas. Såhär blev det.

Bilderna blev lite för skarpa i Photoshop, men jag orkar inte ändra det nu. Och den sista är en "förstoring", så därför suger kvalitén på den. Ni får stå ut!

 

Häromdagen blev jag så sjukt sugen på macka från Subway. Men det är ju en bit till närmsta, så dagen efter gick jag och handlade saker så jag kunde göra mina egna. Ett helt okej substitut. Mums!

Nu blir det Millans egna subs igen och fortsatt tittande på Big Brother från 2006. Jag måste ju stilla abstinensen nu när detta årets har slutat.

 

 

Ja, det är då inte lätt att få mat att se aptitligt ut (om man är jag), varken i upplägg eller på foton. Speciellt inte om det är mobilbilder, som här.

Men vafan, klart ni skall få lite matbilder ändå!

 

Först har vi färsk tagliatelle (spenat). I det har jag blandat stekta champinjoner, ordentligt kryddade, en skvätt matgrädde, en skiva (smulad) brännvinsost och purjolök. Toppat med lite salt och en massa vitpeppar. Smarrigt!

 

 

Och till efterrätt, kärnfria vindruvor.

 

 

Dagen efter blev det tagliatelle igen, eftersom paketet var öppnat, med sojafärssås och ketchup. En massa ketchup. I vanliga fall är jag faktiskt inte alls så förtjust i ketchup, men i sådana här såser och på sojakorv med bröd är det ett måste!